Idag var det sista dagen på mitt jobb. Jag har bestämt mig för att satsa mer helhjärtat på mitt egna företag. Det är rätt tungt att ta vissa beslut men oftast tar vi beslut till förändringar i föhoppning om att det ska bli bättre. Men det är klart..man kan ändå aldrig veta vad som väntar.
Det här var inget snabbt beslut utan det växte fram med tiden. Alla sena kvällar och mindre tid med familjen, många fundering ledde till att jag bestämde mig. Det var dags för förändring!
Har nog inte riktigt fattat att jag inte kommer att gå tillbaka till jobbet imorgon, tända belysning på mitt kontor, sätta mig till rätta och logga in och starta dagen.
Har nog inte riktigt fattat att jag inte kommer att gå tillbaka till jobbet imorgon, tända belysning på mitt kontor, sätta mig till rätta och logga in och starta dagen.
Kommer att sakna mina kollgor så otroligt mycket, de varierande arbetsuppgifterna och aldrig veta vad som väntar när man är på väg till jobbet, men jag ska försöka att göra det bästa av det som kommer nu. Även om jag planerade i huvudet ungefär vilken ordning som jag skulle ta tag i "att-göra-listan" så fick listan vänta :)
Även om det är jobbigt att ta beslut som denna så är jag STOLT, stolt över att tagit steget. Stolt över att jag kan unna mig och FAMILJEN mer tid tillsammans. Har haft sån tur med ödmjuka och snälla människor runt mig, som jag kunnat bolla tankar med. Ibland ser jag mitt liv som en bok, nya kapitel med nytt inehåll och nya karaktärer. Längre fram i boken så kanske man stöter på samma karaktärer eller så har mötet med dessa människor format det som kommer senare. Kloka, fina, människor som satt spår i mitt hjärta.
Hur jobbigt det än var att stänga av telefonen, logga ur och säga hej då till alla så var det ändå MITT beslut. Jag fortsätter på min väg med ännu mera inredning och hoppas att vissa människor dyker upp längst med vägen...Ibland måste man bara välja och hoppas att det blir bra. Jag är en överlevare så funkar det inte att ta vägen till vänster så får jag prova att ta den till höger...JA ni förstår vad jag menar. Nu ska jag sätta mig i soffan och försöka reflektera över, vad som egentligen hände idag..dagen bara "försvann".
Mot nya mål!
Hoppas ni får en skön måndag kväll.
1 kommentar:
Å vad jag känner igen mig i dina tankar, så var det för mig med. Det gäller att våga.
Kram Lotta
Skicka en kommentar